Frame 2 (1)

5 arbetsmiljörisker varje VD måste vara medveten om

EcoOnline Blogg

Det finns måna risker på alla arbetsplatser relaterade till HMS som varje VD bör ta hänsyn till. Att vara medveten om dessa risker och arbeta för att lösa dem kan vara till nytta för hela organisationen. Om arbetarna trivs både fysiskt och mentalt kommer det att leda till minskad sjukfrånvaro och högre produktivitet.

I det här blogginlägget berättar vi om fem risker du som chef bör ta hänsyn till. Konsekvenser av en osäker eller ohälsosam arbetsmiljö inkluderar hög personalomsättning, negativ exponering i media och stämningar. Vi beskriver de potentiella konsekvenserna kring fem risker och hur du undviker dem.

1) Omedelbara skador

De vanligaste arbetsrelaterade skadorna beror på fall, rörelse med objekt och förlorad kontroll. De vanligaste kroppsdelarna som skadas är händer, fingrar, höft, ben och fötter. Totalt rapporterades 33,090 skador 2018 i Sverige enligt Arbetsmiljöverket (ISA), Statistiska centralbyrån (RAMS).

En arbetsolycka inträffar i regel när något skett som avviker från det normala i arbetet. Det kan vara den olycksdrabbade, eller någon annan, som utförde en arbetsuppgift på ett icke normalt sätt eller att något före olyckan frångick det vanliga.

Fallolyckor var vanligast bland kvinnor 2018 och då räknas bland annat fall från höjd, exempelvis från tak och stegar men även halkning och snubbling. Hos män var den vanligaste olyckan förlorad kontroll. Då ingår bland annat handverktyg så som knivar och förlorad kontroll över transportmedel.[1]

Vad kan göras:

För att förhindra fall, se till att det inte står saker i vägen som någon kan snubbla på, att golv- och markytorna är plana och inte hala. Se också till att brunnar och gropar är täckta eller avstängda och att arbetarna bär säkerhetssele när de arbetar på höga höjder. Undvik sår genom att se till att vassa eller spetsiga föremål är säkrade, till exempel med plasthörn- och kantskydd eller genom att förse arbetarna med arbetskläder och handskar. Verktyg och maskiner kan också vara farliga om de är trasiga, så se till att underhålla dem regelbundet.

2) Tunga lyft och arbetsställning

Många arbetare får muskuloskeletala arbetssjukdomar som uppkommer efter återkommande arbetsbelastningar och arbetsställningar som inte är ergonomiska. Hos kvinnor är det främst transport- och maskinförare samt process- och maskinoperatörsarbete men även inom vården där lyft av vårdtagare kan vara slitande för både muskler och skelett. Hos män är det byggnadsträarbetare, inredningssnickare samt truckförare som främst får muskuloskeletala arbetssjukdomar. [2]

Många arbetsrelaterade sjukdomar är förslitningsskador på muskler. En arbetssjukdom är en arbetsskada som uppkommit genom annan skadlig inverkan än arbetsolycka. Exempelvis genom återkommande ensidiga rörelser. De som drabbas av dessa arbetssjukdomar arbetar ofta inom vården där lyft av vårdtagare sker.


Vad kan göras:


Lyft och förflyttning av tunga föremål

För att förhindra muskuloskeletala arbetssjukdomar, se till att arbetarna är försedda med lyftutrustning eller transportband för att lyfta och flytta tunga föremål. Det finns många moderna tekniska lösningar som lindrar behovet av manuellt arbete. Om detta inte är möjligt, se till att arbetarna får korrekt instruktioner om korrekt arbetsteknik. Planera arbetet så att material lossas eller placeras nära arbetsplatsen, så att så lite bärning som möjligt krävs. Se till att varje arbetare endast utför denna typ av arbete under en mindre del av arbetsdagen.

Upprepande rörelser

När arbete med upprepande rörelser och högt tempo blir ryggen och nacken ansträngda genom att vrida upprepade gånger eller under lång tid. Att arbeta med handhållna verktyg är också ansträngande för armar och handleder över längre tid, särskilt om kraft krävs. Se till att detta arbete bryts av med många pauser eller andra typer av mindre ansträngande arbete. Se till att de anställda har fått tillräckligt med tid för arbetet, så att det inte behöver arbeta snabbare än nödvändigt.

Arbetsställning

Se till att arbetarna har rätt arbetshöjd för skrivbord (t.ex. justerbara bord). Ryggen belastas om den anställda behöver böja sig över sitt skrivbord. Arbete som utförs över huvudhöjd eller på marknivå är särskilt ansträngande. Se till att kontorsarbetare som arbetar på datorer har stolar av hög kvalitet och att det statiska arbetet kompletteras med uppgifter som uppmanar att de står upp och går runt regelbundet, alternativt att stå upp vid skrivbordet. Ge tillräckligt med ljus eftersom otillräcklig belysning kan få arbetarna att luta sig in för att se bättre och på så sätt belasta rygg och nacke.

 

3) Psykosocial och mental hälsa

Den mest rapporterade arbetsrelaterade sjukdomen i Sverige för kvinnor är psykisk sjukdom med 45% av de totala anmälningarna av arbetssjukdomar. För män är siffran 20% vilket betyder att det är den näst mest rapporterade arbetsrelaterade sjukdomen.[3] En dålig psykologisk arbetsmiljö kan orsaka stress och utbrändhet och leder ofta till ett stort antal sjukdagar, låg produktivitet, konflikter och hög personalomsättning.

Människor som utsätts för en dålig psykologisk arbetsmiljö kan ha problem med att koncentrera sig och komma ihåg saker och kan också vara nervösa, ledsna och trötta. Arbetsrelationer är en av orsakerna till dessa sjukdomar tillsammans med arbetskraven med hög kvantitet.


Vad kan göras:


Arbetsrelationer

Var uppmärksam på eventuella konflikter på arbetsplatsen som kan eskalera till personattacker och kränkande åtgärder mot arbetare. Var särskilt vaksam om kränkningar sker mer än en gång och fortsätter över tid samt om arbetarna inte kan försvara sig. Se upp för sexuellt kränkande beteende. Se till att ha en öppen dialog mellan arbetare och chefer om problem. Ledningen bör undvika att problemet endast har att göra med individen och bör istället kommunicera tydligt att sådant beteende inte tolereras.

Arbete med hög kvalité

Skapa inte så mycket uppgifter till de anställda att de ständigt är tidspressade på att leverera. Ge plats i arbetsplanerna för att oförutsedda uppgifter kan dyka upp. Var uppmärksam på kvalitén och de kvantitativa kraven: korta tidsfrister i kombination med efterfrågan på högkvalitativt arbete kan enkelt skapa stress, så fokusera bra på planeringsuppgifter. Se till att arbetarna har öppen kommunikation med chefer om hur arbetet går och får konstruktiv feedback.

 

4) Kemiska risker

Kemisk exponering är åtminstone delvis ansvarig för många hudtillstånd, luftvägssjukdomar, cancer och reproduktionshälsoproblem. Rapporter om hudsjukdomar och luftvägssjukdomar utgör tillsammans 12% av alla rapporterade arbetsrelaterade sjukdomar hos kvinnor och 10% hos män.[4] Orsaker till reproduktionshälsoproblem är svårare att fastställa och rapporteras ofta inte som arbetsrelaterade.

Kemiska risker är ofta svårare att spåra eftersom många symtom från kemisk exponering först börjar dyka upp efter år av exponering. Om arbetare har arbetat med många olika kemiska produkter under en lång tid är det svårt att veta vilken som orsakade symptomen. Samtidigt kan många andra faktorer bidra till samma hälsoproblem som kemisk exponering orsakar.

Farlig kemisk exponering orsakas av ett brett utbud av kemiska produkter som: lösningsmedel, bränsle, oljor, styren och många, många andra. Ångor, rök och damm som skapas genom produktionsprocessen skapar ytterligare hälsorisker.

Vad kan göras:

Ta reda på om kemiska produkter på arbetsplatsen är farliga genom att titta på de röda och vita piktogrammen på etiketten och läsa deras säkerhetsdatablad (SDS) för ytterligare instruktioner.

Slutför en grundlig riskbedömning av din lokala användning av kemiska produkter baserat på information i säkerhetsdatabladen. Tänk också på vilka farliga ämnen som skapas som en del av arbetsprocessen (rök, damm och ångor).

Ersätt farliga kemikalier med säkrare alternativ. Om substitution inte är möjlig, försök att minimera exponeringen så mycket som möjligt genom att använda organisatoriska och tekniska åtgärder. Personlig skyddsutrustning (PPE) är en sista åtgärd för jobb där inga andra åtgärder kan användas eftersom denna åtgärd har stört risk för mänskliga misstag.

Ge arbetstagarna korrekta och frekventa instruktioner för säker hantering, lagring och bortskaffande av farliga kemikalier.

Se till att hålla dina säkerhetsdatablad uppdaterade. Nya kemiska faror upptäcks ofta för kända kemiska produkter, så se till att ha den senaste informationen tillgänglig för din kemiska riskbedömning.

 

5) Högt ljud

Hörselnedsättning och tinnitus svarar för 10% hos män och 2% av kvinnor av de totala arbetsrelaterade sjukdomarna och rapporteras oftast vid tillverkning och konstruktion[5].

Hörselförhållandena orsakas av högt brus på arbetsplatsen, antingen av plötsliga mycket höga ljud eller högt ljud under en lång tid. Arbetstagare riskerar hörselskador och tinnitus, men högt ljud kan också orsaka stress, högt blodtryck och ökad trötthet.

Som tumregel är bruset för högt om du måste höja din röst eller skrika på en kollega som är en meter bort för att förstås. I Sverige är den maximalt tillåtna exponeringsnivån 85 dB för konstant brus och 135 dB impulstoppvärde.

Vad kan göras:

Mät ljudnivån och ljudets varaktighet. Hörselskador kan både orsakas av mycket höga ljud, plötsliga ljud och höga ljud under längre tid, så mät både konstant och toppljud i alla arbetsprocesser.

Köp mindre bullriga maskiner om möjligt och ge hörselskydd som är bekväma för människor att bära och som passar bra (t ex täcka öronen samtidigt som du bär skyddsglasögon).

 

Ladda ner Riskbedömning i 5 steg

 

 

[1] https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsskador-2018/arbetsmiljostatistik-arbetsskador-2018-rapport-2019-1.pdf

[2] https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsskador-2018/arbetsmiljostatistik-arbetsskador-2018-rapport-2019-1.pdf

[3] https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsskador-2018/arbetsmiljostatistik-arbetsskador-2018-rapport-2019-1.pdf

[4] https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsskador-2018/arbetsmiljostatistik-arbetsskador-2018-rapport-2019-1.pdf

[5] https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsskador-2018/arbetsmiljostatistik-arbetsskador-2018-rapport-2019-1.pdf

Publicerat
09. December 2019